• Publicerat 18 april, 2016
  • Skrivet av Redaktionen
  • 0 Kommentarer
Ekenberg2 Foto: Anna Bondesson

Vad är gemensamt för alla fotbollsälskare?
Jo, de älskar en skyttekung.
Säkert var det många som gladdes åt att det var just Marcus Ekenberg, som i fotbollssammanhang går under smeknamnet “Eken”, som klev fram och kvitterade Norrbys 1-0 ledning, vilket innebar att vägen hem från Borås blev mycket lättare för Mjällby-truppen. Efter att ha fått den ena poängen med sig hem.
Det faktum om att “Eken” nu är dags att göra det självklara antagandet – att nu är “Eken” back in business. Vilket fick det goda med sig att undertecknad och “Eken” käkade en god bit match på Blåregn, det bästa matstället i Sölvesborg, där vi kombinerade ställets läckerheter med fotbollssnack, där “Eken” självfallet stod i fokus.

Hur det viktiga målet mot Norrby kom till, det var givetvis en självklar fråga?
- Det var en frispark ett par-tre meter utanför straffområdet, där jag lyckes med avsikten att få bollen över muren och in i målet. Vilket givetvis kändes jätteskönt.

När gjorde du senast ett poänggivande mål?
- Det var mot Ängelholm förra sommaren.

Vad bör/ska vi förvänta oss vad det gäller vilket tabellskikt som Mjällby AIF ska tillhöra?
- Det är svårt att säga även om vi gör antagandet att Norrby kommer att tillhöra tabelltoppen, då så…
- Jag vill nog avvakta ett tag till, mem jag kan väl, redan påstå att vi ska kunna ha chans i möten med alla lagen.

Känner du dig i samma fysiska form nu som innan de jobbiga skadorna?
- Det går sakta men säkert framåt, men vad gäller snabbhet och styrka känns det som att jag har kom ifatt.

Funderade du aldrig på att kasta in handduken då du drabbades av två svåra skador i tätt in på varandra. Först ett benbrott och sedan en hälseneskada?
- Det andra hade gett det andra. Jag är övertygad om att skadan med hälsenan var en följd av benbrottet.
- Nej, jag hade aldrig någon tanke på att ge upp. Jag saknade tjabbet i omklädningsrummet, och framför allt matcherna, där fotbollen ute på planen är det stora giftet, och det säkert för alla fotbollsspelare.

Du måste väl ha lagt mycket tid på rehab i alla dess olika former?
- Jag har cyklat, joggat och tränat styrka vid massor av tillfällen, vilket alltid har varit på Strandvallen.

Många tror säkert att Mjällby AIF är Marcus Ekenbergs absoluta moderklubb, men det stämmer inte riktigt.
- Nej, jag började i Snöstorp i utkanten av Halmstad, då jag var 6-7 år. Hos Mjällby AIF började jag fem år senare. I det gul-svarta A-laget började jag 1996, som 16-åring mot IFK Malmö på Malmö Stadion. Jag kom in i den 85:e minuten, och gjorde mål i den 90:e minuten. Vi vann med 6-2.

Din roligaste match i karriären?
- Den andra och avgörande kvalmatchen mot Huskvarna på Strandvallen, 2004. Vi vann med 6-2, och jag gjorde fem av av målen, då vi åter tog klivet upp i Superettan.

Största besvikelsen, och jobbigaste matchen?
- Förlusten mot IFK Norrköping, på bortaplan. Där vi missade allsvenskan med ett mål efter två matcher, och i Norrköping blev vi fråntagna en straff. Om domaren hade dömt den så kunde det blivit ett avgörande till vår fördel.

Ända sedan Marcus Ekenberg lämnade grundskolan har han varit fotbollsspelare på heltid. Fram till det här året, då kräftgången för Mjällby AIF fick till följd att alla seniorspelare hos Mjällby AIF blev tvungna att skaffa sig ett jobb bredvid fotbollen.
- Jag jobbar som en resurs, och stöttar en 6:e klass både på rasterna och lektionerna.

Men mest fokus lägger “Eken” på familjen, där han har sambon Emmas samt sönerna Neo, 7, och Lion, 3, där den här familjen Ekenberg bor i stadsdelen Falkvik i Sölvesborg.
- Att lägga tid och energi på våra pojkar, det är det roligaste jag vet.

Bengt Josephson